Mycké nu

Bloggstiltjen här beror inte bara på tidsbrist...
Jag har haft lite "skakig" tillvaro ett tag och då krävs det fokusering på annat än bloggandet.
Sorry för det men jag kommer kanske igång igen med skrivandet vad det lider.
Allt kommer ordna sig och bli bra i slutänden. När man minst anar det.
För övrigt så har jag mitt i alltihop målat ett vitrinskåp i svart och vitt, New England liksom.
Blev kanon!
Kommer före-efter-bilder nån dag.
Tack snälla, rara M som skänkte mig skåpet!

To do

Just nu vill jag måla en byrå, måla en spegel, måla en tallrikshylla, måla ett vitrinskåp, måla en bokhylla, måla o tapetsera hallen, måla stordotterns rum och göra en totalrockard och byta rum med henne.
Hoppas motivationen håller i sig till helgen.
Känns inte som nån idé att börja med det nu, för om en timme är det Sorf som gäller och sen hopp i säng.
Frågan är om ens helgen räcker till allt detta?
Får testa och se. =)

Oj

Oj - vilket långt inlägg det blev om att bilen inte startat igår och att det var punka på cykeln imorse.
Tänk vad tjock Sala Allehanda skulle vara om jag jobade där och skrev tidningsartiklarna!

Morr...

Igår tog jag bilen till jobbet för att spara tid när jag förflyttar mig från en enhet till en annan för möte.
Slutar jobba 16.45 och mötet börjar 16.20 så ni fattar att det är ont om tid när jag kommer försent hur jag än gör.
Nåväl.
Bilen som fanns att tillgå var den av äldre modell, typ 1800-tal, men den duger bra.
Susar till jobbet. Parkerar. Jobbar. Susar till mötet på andra sidan stan. Parkerar. Är på möte. Tänker susa hem tillsammans med lilldottern. NOT.
För bilskrället startar inte.
Jööön, jööön, jööön är det enda som hös innan den totaldör.
Ringer sambon för att beklaga mig.
Han utbrister: Va - har volvon pajjat???
Då blir jag grining och fräser NÄ-det har den inte för den har ju DU!
(tilläggas kan att volvon är av modell 06 och något pålitligare än skruttbilen. På volvon sitter allt fast, det kommer värme, rutorna går att veva ner respektive upp, gummilisterna trillar inte ut varje gång en dörr eller bagageluckan öppnas, det finns innerbelysning osv osv.)
-Eehe, ja just ja fnissar han.
SÅ det blev till att ta hjälp av apostlahästarna och knalla hemåt tillsammans med lilldottern.
Vi får oss några goda skratt på vägen hem för detta var inte första gången vi fick gå för att bilen vägrar starta.
(fick lära mig på mötet att skratt avdramatiserar hopplösa situationer och får oss att prestera bättre och slippa låst läge)
Som tur var kom sambon hem på kvällen och åkte med en kamrat för att bogsera hem bilen.
Då STARTAR bilskrället på ett kick!
Sambon kommer hem och skrattar och gör till en liten ljudimitationsshow för att beskriva hur fint och piggt bilen startade. På första försöket.
Behöver jag berätta att jag inte kommer använda bilen?
Ve och fasa i fall den skulle lägga av i nån rondell eller korsning.
Nej tack. Så pinsamt.
Hellre cyklar jag. Och liftar.
Och inte nog med det så imorse skulle jag cykla med stordottern till tandregleringen.
Vi hinner inte mer än ut på gatan förrän hon skriker att hon har totalpunka på cykeln. GAH!
Tur i oturen så fick lilldottern en ny cykel förra veckan så stordottern får ta hennes gamla cykel med sadeln 2 decimeter för långt ner och trampa med mycket krökta ben till tandläkaren.
Vissa dagar är jobbigare än andra. Så är det bara.
Imorgon kommer bli en fantastisk dag!

Sagt i matkön

Igår var det ugnsstekt falukorv till lunch på jobbet.
Jag fick den stora äran att hjälpa eleverna ösa på korv.
Frågade artigt varje barn: En, två eller tre korvar? En, två eller tre korvar? En, två eller tre korvar?
De flesta var lite nödbedda och ville bara ha på sin höjd EN korv.
Så kommer en flicka i kön som brukar äta ganska duktigt och jag frågar: En, två eller tre korvar?
-En, svarar hon.
Jag blir förvånad och utbrister:
-Värst vad alla verkar vara rädda för korv idag då!
Och hon svarar:
-Jamen det hörs ju på namnet, Falikåjv (farlig korv=falukorv). Så klart man är rädd för den för den är ju fali ju!
Det var väl genialt svarat av en som ännu inte fyllt 6 år.
Där stod jag förvånat med skrattet bubblande och korvsleven i näven! =)

Fler twins!

Det är mycket twins i släkten nu.

För en månad sedan föddes det två små kanintwins här hemma hos oss.

    

Såhär stora har dom hunnit bli på en månad! Jättesöta gosisar!

Twinsen

Här är en bild på två söta, små tjejer och deras mycket stolta moster!

Då kortet togs var de bara en vecka gamla. Igår blev de två veckor.

Höststäd

Idag har vi städat undan i trädgården. För en månad sedan såg det ut såhär men nu är allt borta.

Skönt men liiite vemodigt. Klippte gräset idag oxå för absolut sista gången detta år. Kändes inte alls vemodigt. ;-) Är skönt att slippa tänka på trädgården. Nu är det bara snö som ska skottas framöver. Förhoppningsvis.

Bloggen blir dåligt uppdaterad ocg flera gånger har jag känt att sköter jag den inte så kan jag lika gärna lägga ner den. Men nu ska jag försöka ett tag till. Grejen är den att tiden inte riktigt räcker till these days. Och när jag har tid över väljer jag att göra annat.

Som sagt, jag ska anstränga mig lite mer och skriva här men det blir när jag har tid och lust.

Däremellan får det vara stiltje här.

Fast kommentera gärna för det är kul med feedback!