Hav överseende...
På juldagen for vi till dalarna och firade jul med min sida av släkten.
Vi höll till i min mosters hus som är så himla mysigt och annorlunda.
Ni ser det till vänster i bilden ovan.
Till höger ser ni en ganska klassisk dikeskörning som uppkommer då man ska ta sig upp för en brant backe och bilen tappar fästet halvvägs och glider bakåt. =)
Här susar ungarna utför backen.
Ungar och vuxna i full karuba nerför djävulsbacken.
Jag åkte oxå (plastpåse) men förden fick ett abrupt slut där vanen fastnat för där var det grusat och saltat. Med resultatet att jag fick grus och salt i brallan...
Färdigåkt.
När man ska ner så kan man behöva en räckande hand av nån.
Det är högt...
Hos min moster kanman vara ifred på loftet ovanpå skafferiet.
Och övernattar man så är det här man får sova.
Gäller att vara i god form om man ska ta sig upp och ner. =)
Här tog värdinnan(moster) ett bad strax innan alla gäster ramlade in.
Hur många har ett träbadkar hemma? Räck upp en hand.
Här ser man branten.
Mjölksyran slår till ganska tidigt...
Hela sjön är täckt med is.
Och de hade mer snö än oss vill jag lova.
Det första styvfarsan gjorde när de kom var att fastna halvvägs upp i backen.
Så det blev till att skotta och dona.
(jag skrattade och tyckte det var riktigt skoj. Bra bloggmaterial liksom! Styvfadren skrattade inte...))
Våran lilla bil står tryggt parkerad i början av backen.
Med risk att det kommer en van på glid rätt in i den förstås...
Skotta skotta skotta.
Och salta och grusa.
Styvfarsan skottar och förbannar nog varför folk promt måste bosätta sig på ett berg.
Annat är det i vår hemkommun.
Där finns inte många höjder heller.
Platt som en pannkaka...
Slutet gott allting gott.
Han kom loss med bilen och tog sedan fart uppför i 190 och kom ända upp till huset!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar