Jag är så glad!
Och trött!
Och lycklig!
Och förvånad över mig själv!
Vårruset är avklarat och gick så mycket bättre än jag trodde!
Starten var seg, det var många som gick, och sen slog tröttheten och benhinnesmärtan till.
Då gick jag av och till några minuter.
Men sen SPRANG jag hela vägen in mål.
(sprang och sprang: joggade heter det nog...)
Nu är jag sugen att vara med på "Blodomloppet" i augusti.
Får väl se om jag känner likadant imorgon när träningsvärken säger sitt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vad duktig du va!!!!
vilket ståhej! jag försökte gå i ett hyfsat raskt tempo men det var bara att gilla läget och lunka fram.
Klart vi tar Blodomloppet, nu när vi fått "blodad tand"! He he...
Skicka en kommentar