Världskrig

Haft en helt okej dag på jobbet.
Ett smärre världskrig med en elev kompenserades med att densamma satt i mitt knä en halvtimme och bara myste med mig. Nice.
Sen cyklade jag glad i hågen hem.
Och då och där, i samma sekund som jag svänger in på gården, så går musten ur mig...
Jag blir tvärilsk och redo att starta ett världskrig.
Varför? -Säg det den som vet. JAG har ingen aning...
Sedan in och känner bara att nu SPRICKER jag.
Sätter mig vid datorn för att samla mig och inte löpa amok på inredning eller arma barn.
Då börjar telefonen ringa. Och ringa.
Och i samma veva så signalerar antivirusprogrammet att det stött på problem och typ brytit ihop.
Alltså - man kan bli galen över en minut!!!!!!!!
Och som om det inte vore nog ramlar mor min in, och börjar prata om bröllopet återigen.
Jag biter mina käkar sönder och samman. Härdar ut.
Det pyser nog lite ur öronen på mig...
Mor tar barnen med sig och åker till Odal/Granngården för att handla spån till kaninerna.
Jag ringer till grannen. Såg att hon var en av dom som ringt.
Hon var på lite samma humör som jag.
Ingen av oss hade alltså några rosa moln att tassa runt på.
Vi spydde galla om det mesta och när det var klart så kändes det faktiskt mycket bättre!
Bot och bättring på en kvart! Vilken tur vi tjejer har som kan kräkas för varann lite så är det bra.
Och virus var det aldrig tal om i datorn. Puh.