Käkat blängsylta?

Var på styrketräning idag igen. Denna gång var vi inte många i den stora salen.
Jag brukar stå långt bak så jag slipper se mig själv i spegeln (typ 3 gånger 20 meter i size. Spegeln alltså. Inte jag).
Och så att ingen står bakom mig och ser alla fel jag gör.
Men idag. Det gick inte att undvika att se sig i spegeln.
Och jag VILL INTE se dendär rultiga tjejen stå och vela med stänger och hantlar. Blä.
Men var fäster man då blicken???
Taket? Försökte. Såg urkorkat ut. Jobbigt för nacken också.
På nån av de andra för att de är så duktiga och spänstiga att det sporrar mig?
Nä, då tror de jag är nåt jädra pervo.
På klockan ovanför spegeln?
Den hade slutat funka så då kändes det som ett vaccum.
Tiden går nog sakta ändå utan att den behöver stå still.
På ledaren hela tiden? Nä fy, då kanske hon tror att jag vill ha värsta hjälpen eller nåt.
(jag vill vara ifred, och stå i ett skumt hörn, och fippla med allt som ska göras)
Måste fundera ut en strategi till nästa gång...
Ta ur linserna kanske så ser jag nada!?

Tack och godnatt.