Har plöjt runt på en kvällspromenad med S.
Jädrar vad jag är seg. Och jädrar vad hon är snabb.
Vi gick vid gröna gången: jag ville se förödelsen som det skrivs om i tidningen.
Och ja, det var väldigt skövlat...
Även om där blir grönt med sly så kommer det ju dröja 50 år innan det finns träd där igen.
Men det kanske inte är tanken.
Att det ska bli träd där igen alltså?
Ikväll har lilldottern en kompis som ska sova över här.
Fast det är vardag.
Grejen är den att hennes kompisar är så morgonpigga, så helst vill jag inte att de sover här på helgen.
Jag är rädd om mina sovmornar jag...inte för att det är ont om dom, utan för att jag gillar dom så mycket!
Men imorgon ska man upp med tuppen så tack och god natt mina vänner!
Måtte de hitta lilla Engla...
Jag kommer att slå på text-tv det första jag gör imorgon bitti.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ursäkta... är S en hund? det låter nästan så.....
vi var och såg skövlingen.
det kändes i det sentimentala hjärtat.
Haha - nä det är en väninna! En snabb sådan. hon läser till sjukgymnast. Säger väl allt!
Har tänkt på detdär med att lägga ut namn: både vill och inte vill. Men visst vore det roligare att skriva ut namnen.
Skicka en kommentar