Nu kryper det i kroppen på mig.
Lilldottern och hennes kamrat ska laga mat. Själva. Har jag bestämt.
Jag ska strax dra iväg på ansiktbehandling med massage.
Men det är så frustrerande när de håller på i köket.
Det tar tid och de tafflar med saker och ting.
Och jag kan inte låta bli att lägga mig i.
Därför sitter jag här nu. För att inte kunna lägga mig i.
För det skulle gå fortare om jag gjorde det själv.
Och risken finns att jag snart upplyser dem om det.
Taskigt, javisst, men jag har inte så bra tålamod med just sånt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja, jag vet att du är "sån"...du får ta ett djupt andetag och räkna till hundra...sakta... :0)...
Hoppas du hade det skönt och att du kunde slappna av lite...
haha! stämmer exskt! jag sliter tag i det mesta och gört själv.
men är jag hos mamma, då gör jag ingenting för hon är likadan...
Skicka en kommentar