Änglar finns!

Idag, efter en lång sovmorgon, skulle sambon och jag dra till Vås och köpa kakel till toan.
När vi närmar oss Vås så svänger plötsligt en bil ut rakt framför oss.
Jag skriker, sambon tvärnitar, bilen sladdar och han har inget annat val än att låta färden sluta i diket...
Annars hade vi kraschat in i han som svängde ut framför oss.
(det hade nog jag gjort - diken aktar jag mig noga för...)
Gissa om man blev lite spak.
Tusan vad fort det gick.
Jag fick klättra ut genom förardörren för min dörr gick inte att öppna.
Killen som svängt ut framför oss var dock spakare än oss...
Tur i oturen så gick allt bra!
(tack och lov så var barnen hemma hos min mor)
Och flera snälla människor stannade och frågade hur det gått.
En annan grej som hände var att mitt i all röra så kommer min rara väninna E gående.
Hon hade sett att det var vi och blev jättepaff och stannade även hon för att kolla till oss.
Tänk så snälla människor det finns!
Nåväl - polisen och bärgaren kom och till slut fick vi upp bilen.
Vår kamrat unge herr F kom även han för att hjälpa oss (och föreviga misären) ifall bilen skulle gått sönder.
Men bilen höll (Volvo vet ni!) förutom nån kåpa under som sprack lite.
Och VI höll!

Sambon begrundande.
Diket ser inte djupt ut men jag lovar att det kändes djupare när man låg där på sné.

Och här är bärgaren som ska försöka få upp den.
Sambon ser gladare ut nu då han konstaterat att bilen klarat sig fin fint.

Snygg plöjning av diket va!?

Sen fortsatte vi färden till OK och spolade bort leran som fastnat i hjulet, och sedan vidare till Bauhaus och köpte kakel.
Något försenade men hela och vid liv.
Puh.

Som lite kuriosa kan jag avslöja att vi har en liten skyddsängel i bilen.
Den har jag alltid haft i alla mina bilar.
En liten handgjord tygråtta med vingar och rosa klänning.
Den kommer från Sri Lanka och jag fick den 1986, tror jag.
(Team Stråtenbo - ni vet vilken råtta jag menar va!?)
Aldrig att vi ska ta ur den ur bilen efter detta!!