Turridningen är ute i Altuna på Sävagård.
Killen som håller i turridningen är en alldeles äkta islänning.
(idag är det förresten Islands nationaldag - GRATTIS Island!)
Jag hade bunkrat upp härhemma med potatissallad, rostbiff, brie, baguetter, cider och annat smaksens.
För efteråt skulle vi sitta i solen på en filt och bara njuta av sommarkvällen.
Jo, jo...
Regnet öste obarmhärtigt ner hela eftermiddagen.
Åskan dånade.
De tappra tjejerna konstaterade att bara vi slipper åskan så blir allt bra...
Men när vi for dit så öppnade sig plötsligt himlen och solen tittade fram.
Vilken tur!
De krängde av sig alla regnkläder och drog ut på den 2 timmar långa turen.
Jag som är totalt ointresserad av hästskrällen hade med mig en deckare som jag satt i bilen och läste.
När det återstod en kvart av turridningen kom regnet och så plötsligt:klonk, klonk mot biltaket!
Hagel!!! Och värsta åskan!!!
Gissa vilka som var blöta och vem som var torr? Hehe...
Här är morsans ryg och hennes häst som visst fick spunk 20 gånger så hon gick hem sista biten...
Här är lilldottern och hennes häst.
Hon ville ha en pigg häst men fick en liten segpropp.
Slutet gott allting gott:
Picnicen åt vi hemma i köket och det gick bra det med.
Nu ska jag hoppa in i duschen.
Har turen att vara bortbjuden ikväll till en kollega.
(och slipper stå vid spisen idag igen - yabba dabba dooh!)
2 kommentarer:
Den vita var iaf jättefin. vad utstår man inte om man är hästtjej? Jo, alla årstider och väderlekar.
Ja ni hästtjer är inte kloka på en fläck... =)
Skicka en kommentar